Jag är en knasboll

Jaha, marknadsdagarna för detta år är avklarade. Kände igen flera knallar från selånger marknad i Sundsvall, det säger väl hur mycket nytt och roligt som var med denna gång... är lite mör nu, haft en stessig kväll och är uppe i varv! Och jag har ett jobb-problem! Det finns en person som kommer in och ströjobbar ibland på golvet som jag har väldigt, otroligt svårt att kommunicera med. Det blir bara fel. I våras däremot var allt frid och fröjd; vi skämtade, stod på lagret och pratade lättsamt om himmel och jord och hade kul på rasterna. Det här är ingen överdrivet snygg, charmig eller ens replik-vass kille, bara en vanlig snäll harmlös typ. Så Vad är det som har gått fel?? Har inget svar till detta.. men jag kan inte bete mig som en normal människa när jag ska prata med honom. Nånting efter sommaren blev så krystat, det är alla samtalen som inte längre kan flyta på. Är jag inte för kort i tonen när han säger något, så försöker jag säga nåt vitsigt i farten när vi stressat möts i butiken. Svaret blir "vaaa??" och när man idiotiskt nog ska upprepa den lama repliken så dränks man av buller och han är redan bortom synhåll. Och jag har en dålig ovana att försöka vara rolig bland folk jag inte känner mig bekväm runt. Det sätter lite press.. Efter idag som var ett katastrofalt exempel så måste jag verkligen lära mig. Att. Knipa. Käft. Denna stackars man har fått stå ut med så många poänglösa krystade försök till konversationer från mig att jag borde få ett pris eller något. Jag fattar inte varför jag ens bryr mig, men det har blivit ett sånt irritationsmoment numera. Jag försöker överbevisa inför honom att jag är normal men visar ännu mer motsatsen, haha. Det är nog därför jag aldrig släpper det heller. Antingen det eller så är jag störd. Möjligtvis har jag för lite drama på jobbet, så jag hittar på ett. Men en kul grej är hur jag hittar mig själv i invecklade situationer. Som när jag sa "hej då, ha en trevlig dag, ses imorrn" till den söta prao-killen som levererade blommor i somras. Sen kom jag på att det lät nog för smörigt och ville ju inte att han skulle tro att jag dreglar inför honom på en gång! Så jag var såklart tvungen att säga så till Alla leverantörer. Kämpigt blev det, inte en särskilt naturlig replik att säga efter några veckor... mina kollegor hade roligt i somras.
I alla dessa fall som helst, jag ska trösta mig med desperata husfruar! De ger mig åtminstone riktigt drama. Och sen ska jag börja med en ny kur, vattenkuren. En diet enbart på vatten och luft. Då blir jag snart såpass osynlig att det inte syns när jag skämmer ut mig.
Vad ser jag fram emot då?? Jo, ska träffa en gammal kompis från Sundsvall på lördag. Vi har inte hunnit setts på tu man hand på flera år så det ska bli skoj! Jag åker alltså norrut i helgen, kanske flyger jag upp för det var så kul sist!
Nej, nu blir det teve och gotta äntligen!
Hej hej från en underlig tjej