I huvudet på Verra

Satte ett gapskratt i halsen nyss när jag lyssnade på tv4-nyheterna.
Tydligen är det nyhetstorka för det kom ett litet udda reportage;

"En tjäderhanne utanför Skövde har i en och en halv månad försökt locka till sig en hona.
Nu har han surnat till och börjat attackera människor."

Tro fan att man blir sur när man går och gapar och får inget tillbaka..

Sitter och försöker plåga mig igenom en semifinal i schlager- jag är väl en av få som är förtjust i detta spektakel men det är alltid en prövning att behöva lyssna på andra länders bidrag. Så jag flippar mellan kanalerna emellanåt..
Norge var ikväll iaf, nog fick han flickorna att skrika ut sitt jämmer ikväll med!
Haha vore oväntat om han INTE kom vidare.. =)

Ska på ett 100-årskalas imorgon! Hur många gånger får man uppleva det egentligen..
Rätt stort, iofs genom jobbet men ska bli intressant.
Det skojiga är att lyssna på hur man ska resonera fram en present till någon som är HUNDRA ÅR.
Vad behöver man vid den åldern??

En nybakad kaka fick jag slutligen till svar- en saftig, stor drypande vacker kaka som släkten kan sitta och mumsa på tillsammans.
Det de inte verkade reflektera över var att det var jag som skulle baka den.

Jag var extremt petig -och extremt nojig över att något skulle gå fel.
Baka hemma gör man i ett hafs men nu skulle ju annat folk Titta och Smaka på något jag gjort.
Så jag blev extremt petig med måtten och andra detaljer som sagt... sen får man den klassiska recept-afasin
- var det 1,5 dl?? 1,5 msk??

Nåväl in med skiten och en stund senare står två vackra bruna kakor och svalnar av. Inte värre än så var det och nu skulle jag bara paketera in härligheten inför morgondagens bedömning.
Då inser jag helt plötsligt en sak och blir alldeles kall....

Jag har glömt att smörja och bröa formarna.


Av alla idiotiska enkla saker att glömma, det här var ett av dem jag inte skulle glömt.
Halvt förbannad/håglös/uppgiven försöker jag skära ut kanterna för att undvika slarvsylta och de hål som blir lappar jag omsorgsfullt genom att pressa fast allt i plastpåsen. Sen kanske det hjälper att det är botten jag massakrerade och inte den fina ytan.
Det de inte vänder på kan de inte må dåligt av.

Sen smakade kakan bra och det är väl det som räknas?
Nej, egentligen var den alldeles för torr.


Nu lämnar jag det och ska placera mig på skönt avstånd från datorn. Jobbade 12-timmars pass idag och det innebär att jag inte rört på kroppen whatsoever och jag är fruktansvärt uttråkad.

Ska ändra på det nu, så ha det bra så länge nu min käre lille blogg!