Det Vilda

Gammal längtan i evigt
språng
sliter i vanans stängsel.
Efter sömnen till slut en
gång.
det vilda bryter sitt fängsel


Old longings nomadic leap,
Chafing at custom’s chain;
Again from its brumal sleep
Wakens the ferine strain



Två versioner av samma dikt, tagen ur boken Skriet från vildmarken som jag fastnade för i skolan. Än mer fastnade dikten som inledde prologen och jag kom att tänka på denne ikväll (av nån anledning)
Jag gillar den översatta versionen bäst, den är inte lika abstrakt. Svenska texter blir på något sätt mer naket och konkret beskrivande.


Nåja, en lång dag ska avrundas. Jag ska upp vid 7 och har varit uppe alldeles för länge redan.
Hej så länge....