Äntligen är mitt barn hemma!
Nu känns det precis rätt, saker och ting faller på plats och det är som det ska vara- nästan.
Jag är inte helt nöjd och kommer troligast aldrig bli det heller.
Men imorgon är en viktig dag för mig; jag har ett sedan länge inplanerat möte på förmiddagen och sitter med massa papper som ska förberedas in i det sista.
Egentligen har jag varit klar med dessa i några veckor, men en sista genomgång får mig att bli lugn.
Jag ska dessutom skicka iväg Emilia till förskolan och hoppas in i benmärgen att hon ska gilla läget den tiden jag inte kan komma loss och hämta hem henne.
Hon ska egentligen bara vara där i någon enstaka timme, men eftersom det krockar med mötet och T är i Göteborg hela dagen så får jag hoppas på det bästa och ila tillbaka så fort jag kan.
Sedan är det helg för oss tjejer!
Ledighet i tre dagar är inte helt fel efter mina sex senaste jobbmorgnar.
Jag är så sjukt trött och sliten.
Förhoppningsvis har jag axlat ansvaret rätt dessa två veckor, jag har gjort mitt bästa och varit nöjd med det mesta. Jag blir aldrig hundra procent nöjd, är alldeles för självkritisk för det. Något min chef påpekade som enda kritik. Nåja...
Vi drar upp till Björklinge imorgon eftermiddag och beroende på väder i helgen ska vi nog ta oss en längre utflykt. Jag spikar inget, men fiskar lite efter roliga saker på olika sidor nu.
Jag är i alla fall bara så glad att snuttan sover i sin säng- en säng hon inte sovit i på över en vecka och jag hade innerligt hoppats på att vi skulle slippa dessa långa stunder ifrån varandra i fortsättningen.
Tyvärr ser hösten mörk ut på så vis, allting krockar så jag får helt enkelt trolla med knäna tror jag.
Eller som en ödmjuk person sa häromdagen;
-Du får väl säga upp dig och gå på soc då?
Eehh. Nä.
Men...... tack?
Nu ska jag knyta ihop säcken och tagga inför imorgon!
Pling
Nu känns det precis rätt, saker och ting faller på plats och det är som det ska vara- nästan.
Jag är inte helt nöjd och kommer troligast aldrig bli det heller.
Men imorgon är en viktig dag för mig; jag har ett sedan länge inplanerat möte på förmiddagen och sitter med massa papper som ska förberedas in i det sista.
Egentligen har jag varit klar med dessa i några veckor, men en sista genomgång får mig att bli lugn.
Jag ska dessutom skicka iväg Emilia till förskolan och hoppas in i benmärgen att hon ska gilla läget den tiden jag inte kan komma loss och hämta hem henne.
Hon ska egentligen bara vara där i någon enstaka timme, men eftersom det krockar med mötet och T är i Göteborg hela dagen så får jag hoppas på det bästa och ila tillbaka så fort jag kan.
Sedan är det helg för oss tjejer!
Ledighet i tre dagar är inte helt fel efter mina sex senaste jobbmorgnar.
Jag är så sjukt trött och sliten.
Förhoppningsvis har jag axlat ansvaret rätt dessa två veckor, jag har gjort mitt bästa och varit nöjd med det mesta. Jag blir aldrig hundra procent nöjd, är alldeles för självkritisk för det. Något min chef påpekade som enda kritik. Nåja...
Vi drar upp till Björklinge imorgon eftermiddag och beroende på väder i helgen ska vi nog ta oss en längre utflykt. Jag spikar inget, men fiskar lite efter roliga saker på olika sidor nu.
Jag är i alla fall bara så glad att snuttan sover i sin säng- en säng hon inte sovit i på över en vecka och jag hade innerligt hoppats på att vi skulle slippa dessa långa stunder ifrån varandra i fortsättningen.
Tyvärr ser hösten mörk ut på så vis, allting krockar så jag får helt enkelt trolla med knäna tror jag.
Eller som en ödmjuk person sa häromdagen;
-Du får väl säga upp dig och gå på soc då?
Eehh. Nä.
Men...... tack?
Nu ska jag knyta ihop säcken och tagga inför imorgon!
Pling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar