Flum

Gick in till bokhandeln efter jobbet idag, hittade vad jag sökte och väntade snällt i kassan. I dessa bokrea-tider är det låååånga köer.. så jag blev väl lite småtrött.
Väl framme upptäcker kassörskan vad jag vill köpa och börjar ivrigt berätta om fotografen Mattias Klum och vilka fantastiska bilder han tagit i samband med just den boken jag valt.
Utan stress för kön bakom maler hon på om att jag borde veta vem det är och vara hedrad över att han lyfter världen med sin uppenbarelse... jag log stelt och hoppades att hon skulle bli. tyst. nån. gång.

Vad för kick hade hon fått eg?
Blir det så när man jobbat för länge på samma ställe och tror sig hittat en jämlike?
Eller som liknelse, när vi var i Thailand och på ett köpcentrum möter en engelsk tjej som fullkomligen sprudlar av glädje av att se oss. Anledningen? Hon hade inte sett ett västerländskt ansikte på flera veckor.
Whaaat? Finns det något annat i Thailand?

Makes no sense...



Ialla fall var det tungt att börja sin arbvecka efter fyra lediga dar och ha helgen fullbokad med jobb. Känns som en uppförsbacke som brantar sig ju mer jag tänker på det.
Vissa dagar önskar jag vara hemmafru på allvar, hoppas verkligen arbetsmoralen hittar mig snart och tar ner mig på jorden.. så här osugen på att göra rätt för mig har jag nog aldrig varit.

Dock blev kvällen trevlig med serverad kladdkaka och lata timmar i soffan.
Det är inte varje dag någon bakar i mitt kök (definitivt inte jag) så jag hoppas på en trend!

Nåja, har varit uppe alldeles för länge redan... puss på er små sötnosar ;)