Kent var här..

Och jag passade på att säga hej.




Ljummen kväll ,toaköer, langos, fina klänningar i rörelse, trångt, bekanta ansikten, musik som kräver uppmärksamhet. Mina fötter likaså.
Konserten vi väntat på hela kvällen, som kom och avslutades så snabbt. Alltid för snabbt.

Kent är härligt fantastiska.
Jag mindes i ett ögonblick att jag sett dem tidigare en gång, live. Även det fantastiskt, denna gång mycket närmare scenen.


Nu är jag hemma, sargad i kroppen och trött av att knuffas med partyprissar. Min syster är på väg ner till Uppsala igen och Thomas slutar jobba när som helst.

Även fast jag längtade till Kent ikväll, dröjde sig en annan artist kvar hos mig.


Låt oss ta farväl
av både hjärta och själ
Jag kan ta ett långt hårt straff
för alla stunder vi haft


Tack för ikväll.