Allting snurrar

Semestern för sommaren är avklarad. Det blev några dagar i Sundsvall- vänner och familj ihop med min härliga stjärna.

Jag fick energi till att gå tillbaka till vardagen och kämpa igenom de kommande månaderna, förhoppningsvis med många planer och lite tid över för grubbel.

Som nu ikväll, då jag får tid över. Då sätter det igång och jag tänker på allt det nya.

Nya föräldrar, nya bekanta, familjens vänner och släkt och ingifta personer som också välkomnar in till dem.
Hur slår man det?
Att bli inbjuden och välkomnad och sedd som en av Dem är en känsla som inte går att förminska eller bräcka.
Det är klart det spelar roll.
Inget gammalt kan slå det nya.

Jag hatar att jag har en biroll i något jag vill vara delaktig i. Jag hatar mer att jag inte har förmågan att göra mig bättre än vad jag är.
Jag vet heller inte hur jag kan ändra mig, vilket gör mig bara mer arg på mig själv.

Det är inte bara skit jämt i alla fall.
Det har varit personalfest, familjelek på leklandet, mysiga dagar med vänner och kvällarna har fram tills nu fyllts ut med bra sällskap.

Jag tror jag ska sluta känna efter så jäkla mycket, förr var jag riktigt bra på det. Handlar ingenting om att bli lycklig, snarare en strävan efter lite neutralitet.
Det låter som drömmen just nu.